BUSSRESA 2016. En kulturhistorisk resa söder om Mösseberg
Årets Falbygdsresa i regi av Falbygdens Hembygds- och Fornminnesförening med utgångspunkt i det stora platåberget Mösseberg gick i år  söder om berget.
Förra året besökte Falbygdsturen området väster om berget med Bastöna hembygdsgård och Larv som viktiga punkter.
I år gick alltså färden söderut. Förbi Marka, Odensberg och Göteve. Sträckan gick därefter över Rosenskog och Skånum, då Magnussons på källarkrogen Mönetorp hade iscensatt ett brobygge förbi Mönarps gård. Via "Hunnarumpen" for vi förbi Halsäng och Axtorp för att komma ut på vägen genom Ätradalen i dagens Kinnarp.
​Vidare genom den frodiga Ätradalen förbi Åsarp, Kölaby och Humla för att färdas över bron i Blidsberg till Ärtans östra sida. En smal grusväg förde resenärerna förbi kullen, där kvinnorna i bygden, sägs ha avvärjt ett plundringstågn när männen var borta för att kriga. Kvinnorna samlades på en kulle och förde stort oväsen med hjälp av grytlock och annat skrammel. Ogärningshopen skall då ha trott att bygden var starkt försvarad och gav sig av.
​Förbi Datums gamla medeltidskyrka och mot Nöre med sin intressanta runsten som står där övergiven invid en mycket gammal vägsträckning – troligtvis lika gammal som hålvägarna i Timmele. Texten på runstenen skiljer sig från andra genom att endast omtala att "Gamle reste stenen efter Helge sin son som drunknade". Inget  skryt om långfärder eller stordåd precis. 
Färden gick vidare söder om Datum till platsen strax norr om Lena hed, vilken pekats ut bland annat av skolläraren och hembygdsforskaren David Haldorsson som platsen för det omtvistade slaget vid Gestilren 1210.
Förbi de tidigare nämnda hålvägarna i Timmele och över Timmele hed för att vika av mot Södra Ving.
Innan vi hamnade vid sjön Mogdens och ån Viskans utlopp vid Hökerums samhälle dök vi med den stora bussen rakt ner i grönskan på vägens högra sida. Där var en liten grusväg som förde hela sällskapet ner till EFS-församlingens gård Nabben. 
Här kunde kaffetörstiga ta sig en ordentlig klunk av medhaft kaffe i det härliga vädret.
Kaffet rann ned i halsarna medan resans ciceron Anders Josefson berättade om platsen som också var resans sydligaste plats, nämligen den gamla borgplatsen Fagranäs – troligen byggd redan under 1100-talet (kanske tidigare) som en kontinental "motte and baileyanläggning" med ett stort herremanshus på en platå med två mindre platåer omkring där byggnader för gårdens skötsel fanns.
Borgen skall ha byggts av en tidig medlem av den tidiga frälsesläkten Vinge från Södra Ving. Ätten Vinge skall också ha byggt den första stenkyrkan i Södra Ving.
Borgen Fagranäs efterträddes av den mera välförsvarade Vädersholm som bara ligger några stenkast från Fagranäs.
Det var mågen av ätten Snakenborg som byggde Vädersholms borg, då belägen på en ö i sjön Mogden. Idag kan man gå torrskodd till Vädersholm eftersom Mogden är sänkt med flera meter.
​Efter kaffepausen vid det gamla medeltidsmonumentet fortsatte färden snart förbi platsen för Täby Täby domarring, till den högt belägna Hällstad kyrkplats med sitt fina medeltida gravmonument, nu i ett litet glasat hus strax söder om kyrkan. Vid gården Hov med utsikt över hela omgivningen från Borås i söder till Ålleberg i norr kunde man se platsen för ett kammargravfält, likt det på Björkö i Mälaren, och platsen där man hittade den stora Mönekragen av guld. Man kan se Ålleberg från denna plats och där fann man också en guldhalskrage.
Genom Börstig och förbi Ekehagens Forntidsby i Åsarp och vidare genom Vårkumla förbi den karaktäristiska gånggriften i Luttra. Färden gick tillbaka mot Mönarp, men i Sköttning mot Odenskulle och Lennart Torstenssons och numera Vibergs konstgård – Redberga. Tillbaka till Falköping och utgångspunkten vid biblioteket.
Nästa år är alla välkomna att titta hur världen ser ut och vad som hänt tidigare öster om Mösseberg. Kanske fikar vi då vid någon glömd storgård på Hökensås eller vid Ettaks kungsgård i Veliga.